Örnsköldsviks kommun har en yta som är 2 ggr så stor som Blekinge län, 67 km3 och naturen är storskalig med höga berg stupande ner i Bottenhavet, med uppodlade älvdalar, med djupa granskogar och karga tallmoar, rinnande vatten och myrar. Landet är format av inlandsisen där den senaste nedisningen upphörde för 9700 år sedan.
Landhöjningen är 1 cm per år i området vilket är den största i Sverige. I kommunen finns 1300 sjöar med en yta större än 1 ha (100x100 m). Människan har odlat upp och brukat marken i kustområdet sedan 6000 f Kr och i inlandet sedan 3000 f Kr.
Under de senaste 200-300 åren har skogslandskapet befolkats ytterligare. Myrarna i inlandet har använts för slåtter och kreatur har gått på skogsbete. Svedjebruk har omvandlat skogsmark till odlingsmark. En viktig naturresurs har varit åarnas och älvarnas fiskbestånd, framförallt lax och havsöring. Moälven var t.ex en av Sveriges bästa laxälvar för 100 år sedan. Andra viktiga resurser har varit strömmingsfisket efter kusten och jakt på älg, hare och skogsfågel.
Från 1845 och framåt började skogen att användas alltmer intensivt. Sågverk kom till vid älvmynningarna i kusten och timret började flottas i vattendragen. I slutet av 1800-talet låg det t.ex enbart i Örnsköldsviksfjärden sju stycken ångsågar.
En av dessa var Alne ångsåg. I dag finns bara ett sågverk kvar och det mesta av träråvaran används inte som förr till att göra plank och bräder utan det flisas upp och görs till massa och papper. För Övik har skogen således haft, och har fortfarande, en viktig betydelse ur försörjningssynpunkt.
Den stora exploateringen av vår natur har dock inte skett utan skadeverkningar. Bl.a är vår del av taigan den rovdjursfattigaste delen av Europa. Under de sista hundra åren har vårt utnyttjande av vedråvara varit stor och det är svårt att finna urskogar eller föga påverkade naturskogar i kommunen.
Situationen är således inte betryggande. Andelen skyddad skog är bara 0,4%. Även vattendragen har påverkats genom vattenregleringar och utsläpp från industrin. 95% av alla strömmande vatten är utbyggda i vår region.
Ska Övik bli en uthållig plats att bo och leva vidare på så måste varsamheten och kunskapen om naturen öka. Naturkänsla blir viktig och vi måste förstå att naturresursen skog är viktig som ekosystem för växter och djur och för naturupplevelser för oss människor.
Vi måste också förstå att det rinnande vattnens ekosystem med lax, havsöring, utter och flodpärlmussla m.fl arter har utvecklats under miljontals år och att vi måste lämna detta arv vidare till kommande generationer människor.
Varsamhet och naturkänsla är således det koncept som måste genomsyra den fostran våra barn får. För Öviks kommun innebär det att naturområden i anslutning till daghem och förskolor skall finnas och bevaras så att en levande undervisning kan ges. Dessa naturområden används som lekområden, utflykts områden, för lärande om växter, djur och ekologi, för forskning om natur m.m.
De båda Öviksskolor som medverkar, Alneskolan och Hållänget, arbetar utifrån detta perspektiv. • Alneskolan har som granne ett naturreservat, Alneskogen, som idag är en lövskog med stor andel död ved och hotade och sällsynta djur och växter.
Detta reservat var för 60 år sedan industriområde där Alne ångsåg låg vid stranden av Öviksfjärden. Skolan har bl.a inventerat grönsångare i lövskogen och dokumenterat områdets kulturhistoria. Området är ett spännande utflyktsområde för barn och ungdomar i alla åldrar.
Hållänget, som ligger vid Moälvens strand, har också ett naturreservat, Hörnsjön, med gran och tallskog som skall få utvecklas fritt. Granne till skolan ligger ett fiskkläckeri med havsörings- och laxrom som skall återutsättas i Moälven för att åter göra den till en fin lax- och öringälv.
Projektet drivs av Öviks kommun, MoDo, fiskevårdsområdena och skolan är också aktiv i detta arbete. I närnaturområdet runt Hållänget jobbar man bl.a med "Skogen i skolan" och har naturstigar och upptäckarområden.
Trädet som symbol för Örnsköldsviks kommun känns naturlig eftersom kommunens yta är täckt av skog och skogsnäringen har betytt mycket för kommunens framväxt. I framtiden kommer träd att betyda ännu mera eftersom det samhälle vi bygger måste grundas på den gröna cellens produktion d.v.s fotosyntesen. Det är den enda produktion som finns på jordklotet och den produktion som allt annat liv baseras på.Thomas Birkö
E-mail: globetree@globetree.se
Last Update: Oct.13 1996