Gylle Skolgårdsprojekt

Hösten 1992 bestämde rektorerna på Gylle skola att göra något åt den sterila asfaltsmiljön på skolgårdarna. Skolstyrelsen hade tidigare varit kallsinnga mot "gröna" ideer. När så Barnmiljörådet inbjöd Sveriges skolor att söka projektbidrag genom "Skolans uterum", premierades Gylle skola och 11 andra från Kiruna i norr till Kalmar i söder. Kanske var det beskrivningen om kretsloppstänkandet och historiska verkstaden som belönades med 150.000:-, Åke Persson miljökontoret var behjälplig med projektbeskrivningen. Nu var det dags för skolstyrelsen i Borlänge att avsätta skolgårdspengar, 200.000:- i budgeten, varav Gylle skola erhöll 170.000:- 1993. Under 1993 byggdes en grundlig organisation upp med en övergripande projektgrupp och arbetsgrupper med elever, föräldrar och lärare på låg, mellan och högstadiet. Även skolbarnomsorgen är representerad. Eleverna producerade många fina skolgårds-förslag. Gatukontorets arkitekt sammanställde dessa till skisser. Nyckelorden för underlagen var lek, odling, skog, krettlopp, vatten och historisk verkstad. Under hösten 1993 planterades en lönn på högstadiets gård och asfalt bröts på mellanstadiet. Fastighetskontoret engagerade en arkitektfirma i Falun att genomarbeta skisserna mera i detalj, föreslå växtförslag och se till helheten med nyckelorden som grund. Den 6:e maj är det dags för "skolgårdens dag" med "stortag" på mellan och högstadiets gårdar för en grönare och skönare utemiljö.

Gylle skola har 700 elever i klasserna ett till nio, och fyra skolgårdar. Inkopplade på skolgårdsprojektet är kommunens miljö- och fastighetskontor och landskapsarkitekter och alla på skolan och föräldrar. Det var under våren 1994 som det praktiska arbetet började. På högstadiet bröt man upp asfalt, hämta och såga virke, byggde kompostbehållare. Man planterade buskar och kryddväxter, och en liten Ornäsbjörk mitt på skolgården. Det finns odlingsområde med fruktträd, bärbuskar, öppen jord för plantering, ängsmark med vanliga vilda örter, återvinningshus för källsortering. Även en damm har anlagts, stort schack har grävts ner i backen det skall bli vollybollplan och en för basket. Även på mellanstadiets skolgård har det hänt en del. Asfalt har brutits, trägårdsland har anlagts, ett område med sandlek. Man har satt bärbuskar, fruktträd och prydnadsbuskar, fler kommer att sättas i år. Om våren skall massor av lökväxter blomma. Man skall rama in hela skolgården som en attraktiv "grön" oas. På lågstadiet har det blivit total nyomskapelse. Skolbyggnaden har renoverats, asfalten har tagits bort och man har delat upp i två ytor med gräs, träd och buskar har planterats, mellan de två ytorna har en lekplan med finkornigt grus blivit till. Blomlådor har köpts in, man har gjort ett område med sandlek, en motorik bana med hinder och klätterställningar är under utformning, energiskog för lekkojor skall planteras. På grund av för stora klasser och att förskolan flyttat in i lokaler på lågstadiet har årskurs tre blivit omplacerade i en annan del av skolan och därför har de fått en alldeles egen liten skolgård med gungställning, klätterställning, sandlek, en plan för basket och handboll, sittbänkar och blomlådor. Problemet är sommarlovet, landen behöver skötsel. Vi ska försöka med jour-elever alternativ jour-familjer.

För tre år sedan sökte gylleskola statligt bidrag för att kunna genomföra ett skolgårds projekt som skulle medföra att eleverna själva skulle få påverka hur den skulle utfomas. Utemiljön skulle även kunna ingå i undervisningen.I projektbeskrivningen i fanns även en ide om en historisk verkstad. Där skulle eleverna b.l.a studera olika forntida hantverk. Just den sistnämnda ide¹n gjorde att Gylleskola blev en av åtta skolor i landet som får ett statligt bidrag på 300 000 kronor. Harald Jonsson eldsjälen bakom den del av projektet som innefattar den historiska verkstaden, funderade länge på hur den skulle kunna fungera i den befintliga skolbyggnaden. Harald och några lärare från skolan hade samtidigt varit på studieresa runt landet och studerat hällristnigar och b.l.a vikingastaden Birka. Utifrån det växte helt enkelt ide¹n om att bygga ett eget vikingahus på skolgården. Harald börja arbeta skisser hur huset skulle se ut. Han tog också Hjälp av en ritning från bopålarna från en gammal boplats som man hittat här i området. Tillsammans med skisserna och ett kostnadsförslag på 150 000 kr och arbetskraft från AU så fick förslaget positivt mottagande från alla instanser. När vi besökte Gylleskola var bygget ganska långt framskrider, man lät också elever från årskurs 8 hjälpa till med bygget.
HUR ANVÄNDER MAN EN HISTORISK VERKSTAD?
Så här svarar Harald Jonsson mannen bakom visionen Historisk verkstad.:
Saga eller verklighet-- Vår uppgift är att ur tiden få uppslag och ide¹er för en historisk verkstad som kan ge en trolig bild av människors levnad från stenålder fram till nästan vår tid. Att försöka ge elever inblick i de tekniker och de material som användes är en svår men mycket stimulerande uppgift där alla kunskaper och id¹erikedom är välkommen. Turistbyrån kommer också engagera sig i byggnaden. Tre lördagar i sommar kommer man att anordna- prova på dag med textil, keramik,geologi, stenar, koppardag, då man kan prova de olika hantverken. Andra tilltänkta aktiviteter är sagostunder, vävning på gamla vävstolar, smidesplats, teater och dramatisering.

E-mail: globetree@globetree.se

Last Update: Oct.13 1996